Regeringen har nu lämnat det färdiga förslaget som innebär att det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag sänks från 50 000 kr till 25 000 kr.
Aktiekapital – varför då?
Om du driver enskild näringsverksamhet så har du ett personligt betalningsansvar. Det har du inte om du driver ett aktiebolag, istället finns det ett aktiekapital som ska garantera att det alltid finns tillgångar som minst svarar mot bolagets förpliktelser. Detta som ett skydd för bolagets borgenärer.
2010 sänktes kravet på lägsta aktiekapital i privata aktiekapital från 100 000 kr till 50 000 kr. Resultatet blev att aktiebolagsformen blev mer populär och tillgänglig för de som står i begrepp att välja företagsform (se faktarutan). Inte minst för tjänste- och kunskapsföretag som inte har behov av kapitalkrävande tillgångar.
Sverige bör inte avvika för mycket mot omvärlden när det gäller krav på aktiekapital. I 18 av EU:s medlemsstater kan man nu bilda ett aktiebolag utan aktiekapital eller med endast 1 euro (eller motsvarande). Regeringen föreslår nu i en proposition att även Sverige ska sänka kravet på lägsta aktiekapital.
25 000 kr känns lämpligt
Regeringen framhåller dock att ett minimikrav på aktiekapital är en viktig del i den svenska aktiebolagsrätten. Ett borgenärsskydd och en spärr mot oseriöst och ogenomtänkt företagande, även om betydelsen minskat i takt med att miniminivån har sänkts.
Regeringen föreslår därför att vi även i fortsättningen ska ha ett visst lägsta aktiekapital, men att det kravet bör sänkas till 25 000 kr.
Ikraftträdande
Regeringen föreslår att lagändringen ska träda i kraft 1 januari 2020.
För bolag som har bildats (stiftelseurkunden) men inte registrerats vid ikraftträdandet, gäller de gamla reglerna, dvs 50 000 kr som lägsta aktiekapital, enligt förslaget.
Regeringens prop. 2019/20:21
Kommentar:
Förslaget är del av överenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Lågt aktiekapital kan ju låta väldigt bra, men det har också sina avigsidor. Det är väldigt lätt hänt att man förbrukar halva aktiekapitalet ju lägre det är, och då ska upprätta en kontrollbalansräkning (och återställa aktiekapitalet) för att undvika ansvarsgenombrott för bolagets företrädare. Om detta inte sker, så driver man normalt sitt bolag med obegränsat personligt ansvar. Och det är ju sällan tanken när man väljer aktiebolag som företagsform. Redan 2010 sa dåvarande regering att det fanns anledning att se över reglerna för tvångslikvidation när man sänkte nivån på lägsta aktiekapital från 100 000 kr till 50 000 kr, och att man avsåg att återkomma i frågan. I förslaget kan man läsa att det fortfarande finns anledning att överväga behovet av en sådan översyn.
Om man tänkt bilda bolag i slutet av året (och förslaget blir verklighet), kan man alltså fundera på att vänta till efter årsskiftet om man anser att det räcker bra med 25 000 kr i aktiekapital. Men om ägarna är fysiska personer, så bör man även fundera över utdelningsutrymmet. Det kanske är värt att bilda bolaget under 2019 med 50 000 kr i aktiekapital, med tanke på att ägarna då ägt andelarna vid årets ingång och således har rätt att beräkna gränsbelopp (utdelningsutrymmet) för 2020.