Riksdagen har beslutat att höja åldersgränserna i pensionssystemet och att införa ett nytt åldersbegrepp – riktålder för pension – som utifrån beräknad medellivslängd ska styra vid vilken ålder man får börja ta ut sin pension.
Längre liv innebär senare pensionsuttag
När det nuvarande pensionssystemet beslutades 1994 hade kvinnor i genomsnitt 19,8 levnadsår kvar efter fyllda 65 år. Motsvarande för män var 16 år.
2016 hade medellivslängden vid fyllda 65 år ökat till 20,4 år, sammantaget för både kvinnor och män. Om vi skulle fortsätta att gå i pension vid samma ålder skulle det samtidigt leda till lägre inkomstgrundande pensioner.
För att råda bot på detta, så har riksdagen beslutat att åldern för när man får börja ta ut sin pension höjs från den månad man fyller 61 år till den månad man fyller 62 år från och med 2020. Beslutet bygger på förslag från Pensionsgruppen, en blocköverskridande arbetsgrupp som har arbetat med att säkra långsiktigt höjda, hållbara och trygga pensioner.
Riksdagen har tidigare även beslutat att höja åldern för avgångsskyldighet från 67 år till 69 år.
62 år är det första steget
Pensionsöverenskommelsen innebär också att åldern för när man får börja ta ut sin pension ska höjas även 2023 och 2026. Regeringen kommer att återkomma med de lagändringar som krävs för dessa höjningar.
Fram till och med 2027 innebär förslagen från Pensionsgruppen följande:
| Födelseår | Lägsta ålder för uttag av pension | Möjligt första uttagsår |
| 1958 | 61 | 2019 |
| 1959 | 62 | 2021 |
| 1960 | 62 | 2022 |
| 1961 | 63 | 2024 |
| 1962 | 63 | 2025 |
| 1963– | 64 | 2027– |
Efter 2027 kommer detta istället att regleras enligt ett nytt system, riktålder för pension.
Riktålder för pension
Ett nytt åldersbegrepp – riktålder för pension – ska införas i socialförsäkringsbalken. Beräkningen ska göras för varje år och ska gälla för det sjätte året efter beräkningsåret. Formeln för att räkna ut denna riktålder är ganska avancerad, men förenklat kan man säga att när återstående medellivslängd för människor fyllda 65 år ökar, så höjs också riktåldern för pension.
Riktåldern ska beräknas för första gången 2020, och tillämpas då för första gången 2026.
När detta system är på plats så kommer alltså olika förmåner i socialförsäkringsbalken att knytas till denna riktålder för pension, vilket innebär att det inte krävs några politiska beslut för att ändra pensionsåldern.
Andra åldersjusteringar
Andra åldersjusteringar som riksdagen har beslutat:
- Åldersgränsen för arvsvinstfaktorer höjs från 60 till 61 år.
- Åldersgränserna för livränta p.g.a. arbetsskada och för SGI-skydd vid sådan livränta höjs från 67 till 68 år.
- Åldersgränsen för när kommunala servicetjänster får tillhandahållas utan föregående behovsprövning höjs från 67 till 68 år.
Ikraftträdande
Ändringarna i socialförsäkringsbalken ska tillämpas för första gången på förmåner som avser tid från och med 1 januari 2020. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för den som har uppnått respektive åldersgräns före 1 januari 2020.